Jag läste ett blogginlägg på bloggen hubbardianen angående den för scientologerna så viktiga rangordningen av människor som man kallar ”tonskalan”. Bloggaren försöker reda ut Hubbards texter och försöker snällifiera vad hubbard nog egentligen menade. Jag kan tycka att Hubbard som dessutom var författare och inom scientologin erkänd för att beskriva exakta sk teknologier var väl medveten om hur han skulle lägga orden.
Så här kan det låta när bloggaren tolkar snällifierat:
”Nu menar ju inte Hubbard..”
”han åsyftar nog snarare”
”att avlägsna dessa personer handlar nog snarare om att avbryta kontakten med dom”
Vidare skriver Hubbardianen när det kommer till Hubbards kvinnosyn:
”Vi ska komma ihåg att Hubbard skrev mycket av sitt material under 50 och 60-talet då en annan kultur förelåg.”
Men likväl är scientologikyrkan mycket tydliga med att inget får ändras i Hubbards texter, utan de följs och tolkas bokstavligen.
Vidare: ”Personligen anser jag att vi bör arbeta för ett jämställt samhälle, men samtidigt är det faktiskt också så att vi är biologiska varelser”
Kommandes från en scientolog är detta lite av en revolution efter som scientologerna inte tror att våra tankar och hur vi mår psykisk kan ha något att göra med hjärnan, utan med det diffusa begreppet ”sinnet” eller anden (min tolkning). Detta är lite märkligt. Hur kan en scientolog samtidigt som han tycker att psykiskt sjukdom inte har något att göra med hjärnan, utan endast med ”sinnet” att göra, ändå hävda att vi är biologiska varelser?
Ofta efterfrågas bevis för att hjärnan är inblandad i sjukdommar så som schizofreni eller tex depression. Den medicinska vetenskapen vet idag att olika signasubstanser kan ha flera olika funktioner i olika delar av hjärnan, för bl.a motorik, sensorik, hormonutsöndring, vakenhetsgrad, minne etc. Detta tror jag att tom scientologerna kan acceptera, eftersom man vad jag vet accepterar vissa neurologiska sjukdomar (hur man nu bestämmer sig för vilka man väljer att tro på)
Vi kan ta parkinsons sjukdom tex. En hjärnsjukdom där signalsubstansen dopamin försvinner från vissa delar av hjärnan och medför rörelsesvårighter. Patienter med långt framskriden Parkinssons sjukdom drabbas ofta av psykoser. Den exakta orsaken på receptornivå är inte klarlagt, men fungerar väl för att illustrera hur psyket påverkas av signalubstansen dopamin. Läkemedlet som används vid Parkinssons sjukdom är ffa dopamin (L-dopa). Läkemedel mot psykoser blockerar just dopamin. Hos dessa patienter ser man ganska tydligt hur ballansgången mellan å ena sidan tillföra dopamin (L-dopa) som lindrar Parkinssons sjukdom, förvärrar psykosen, medan neuroleptika (blockerar dopaminet) förbättrar psykosen, men försämrar Parkinsons.
Givetvis står det var och en fritt att tro på vad de vill, även att jorden är platt. Jag delar inte uppfattningen att psykisk sjukdom inte alls har något med hjärnan att göra. Scientologer brukar dra till med att det är uppenbart felaktigt medicinera tex sorg med antidepressiva. Helt rätt, och det gör man inte heller, men ändå vill scientologerna få allmänheten att tro att det är detta som psykiatrin sysslar med. Att sedan sorg med tiden kan utvecklas till en depression är en helt annan sak. Sannolikt kan svåra umbäranden, olika kriser, ärftlighet genetik etc öka risken för att psykisk sjukdom bryter ut, men det är ju inte krisen i sig, eller sorgen i sig man behandlar med antidepressiva läkemedel (även om scientologerna med KMR i spetsen försöker få oss att tro det), det är depressionen.
Depression beskrivet av scientologer brukar beskrivas som just en reaktion på något man varit med om, tex att man fick underkännt på en tentamen, eller för att man missade bussen, och det är klart, att om man börjar sin argumentation med att ”lära ut” att detta är depression är det inte svårt att propagera för att det i dessa fall är förkastligt med antidepressiva.
Hur många av de scientologer som stannat lite längre än inom scientologkyrkan än två veckor, verkligen träffat en patiente som lider av djup depression, som inte kan äta och som bara vill dö undrar jag verkligen. Någon vilja att ta reda på detta verkar inte heller finnas.
De nya KBT-riktlinjerna kom som ett bevis på att läkemedel mot depression inte har någon plats i behandlingen. Notera att KBT rekomenderas till lätta till medelsvåra depressioner, inte djupa depressioner som ju är det psykiatrin skall syssla med. KBT passar inte heller alla. Alla är inet mottagliga för eller känner sig bekväma med terapi.
Avslutningsvis vill jag ändå framföa min uppskattning till bloggaren, som helt klart aviker från gängse scientologpolicy. Bloggaren för en dialog. Bra!
Filed under: Betraktelser, Sekt och hört | Tagged: deprimerad, diagnostiserade depressioner, hubbardianen, narconon, personlighetstest, psykiatri, psykiatriker, scientologi, scientologsekten, Sekter, way to happiness | 3 Comments »
ScientologSekten 